Kultur, kreativitet och tillväxt i norra Sverige

Detta PM testar en idé som under tjugo års tid påverkat både EU-program, kommunala utvecklingsplaner och stadsutvecklingsvisioner: att kultur och kreativitet kan driva regional tillväxt. Idén kommer ursprungligen från Richard Florida och hans teori om en urban ”kreativa klassen” idag sektoriseras till det mer mätbara ”kulturella och kreativa näringar” (KKN).

Men funkar det här verkligen i norra Sverige, där arbetsmarknader är små, avstånden stora och föreningslivet är kulturbäraren? Ja, det är exakt det vi kollar.

Metod i korthet

Vi har analyserat samtliga 44 kommuner i de fyra nordligaste länen. Fokus ligger på sambandet mellan:

RD (relaterad diversifiering) ett mått på hur strukturen i det lokala näringslivet möjliggör framväxt av KKN.

KKN-index, ett mått på faktisk närvaro av kulturella och kreativa näringar, inklusive historisk tillväxt.

Genom att kategorisera kommuner utifrån både potential och utfall i en fyrfältare hittar vi sju som både har potentialen och förverkligar den. – men det är inte heller allmängiltigt. För resten av norra Sverige räcker det inte. Där saknas grundläggande bärkraft och/eller ett sammanhang där KKN kan få fäste.

Vad som gäller för att få bang for the buck?

– Strukturell närhet
Satsningen ska vara besläktad med platsens näringsstruktur. Alltså inget helt frikopplat från det man redan gör, utan relaterat till platsens befintliga kunskapsbas.

Kritisk massa
En systemliknande bas av aktiva personer/företag/föreninga är en grundförutsättning. Det betyder att enskilda eldsjälar inte räcker, det behövs kunskapskluster.

Historiskt fotfäste
Utvecklingspotential regleras av relaterbar kompetens – vars lokalisering inte är jämnt fördelad i geografin. Det innebär att relaterbar ackumulerad kunskap är central. Dvs platsbaserad kunskap som byggts upp över tid och på forskarspråk brukar benämnas som stigberoende eller path dependence

Systemintegration
Satsningen bör integreras i platsens övriga system: utbildning, näringsliv, offentlig sektor. Dvs som del av samhällsbygget, inte bara kulturfika/fluff på ytan i väntan på nästa projekt-peng.

Ladda ned


Författare